Vad är TS? Och vad är det för magisk kvot alla pratar om? Här kommer en enkel översikt över det man behöver veta när man väljer grovfoder till sin häst.
TS: Gräs som står på åkern och växer innehåller ungefär 85 % vatten. 1 kg växande gräs innehåller alltså 850 gram vatten. Resterande 15 % är det som kallas för torrsubstans. När man gör hö och hösilage klipper man av gräset och låter det torka i solen. Ju längre gräset får ligga och torka, desto mer vatten avdunstar och desto torrare blir fodret – andelen torrsubstans ökar och andelen vatten minskar. Det brukar ta två dagar att torka bort så mycket vatten att man får en TS-halt på 70 % Hästar behöver 1-1,5 kg TS per hundra kilo kroppsvikt och dag. En häst på 500 kg behöver alltså 5-7,5 kg TS/dag. 10 kg ensilage med en TS-halt på 70 % ger 7 kg TS (10×700 gram = 7 kg). Skulle fodret ha en TS-halt på 50 % ger 10 kg foder 5 kg TS (10×500 gram).
KVOT: När man analyserar fodret får man fram näringsinnehållet. Vi människor pratar ju ofta om kalorier. I foder anges energin i megajoule (Mj) Den del av proteinet som hästarna kan smälta heter smältbart råprotein ( Smb RP). Man brukar säga att vuxna hästar behöver 6 gram Smb RP/Mj. Så om varje kg grovfoder innehåller 10 Mj, vill man att det ska innehålla 60 gram Smb RP. 60/10 = 6 i kvot. Avelsston och unghästar behöver en kvot på minst 8. Ibland är ju inte näringsinnehållet lika enkelt att räkna med, men det är bara att plocka fram räknedosan!
KALCIUM OCH FOSFOR: En annan kvot som är viktig att hålla reda på är den mellan kalcium (Ca) och fosfor (P). Fodret bör innehålla mer kalcium än fosfor och kvoten får inte understiga 1,1. Man får fram kvoten genom att dela gram C/kg foder med gram P/kg foder. 2,0 gram C och 1,6 gram P – 2,0/1,6 = 1,2 i kvot.
NÅGRA SMÅ TIPS:
Fjolårshö: Ibland får vi förfrågningar på fjolårshö till fånghästar. Teorin verkar vara att näringsvärdena sjunker i takt med att höet blir äldre. Så är det inte, det enda som kan sjunka är vitamininnehållet. Nånting som däremot garanterat försämras är hygienen, och dammigt hö är naturligtvis inte bra att ge en häst som redan är sjuk. Och tvärtemot vad många tror så innehåller hö mer socker än hösilage. Minst socker är det i ensilage, alltså riktigt blött foder. Sockret ”äts” nämligen upp under ensileringprocessen. Så om hästen tål hösilage, är ett sånt foder med låga värden och lågt socker att föredra framför fjolårshö.
Gödning: Ibland hör man vissa som påstår att det är bättre med stallgödsel än med konstgödsel. Att konstgödsel är problematiskt ur miljösynpunkt går inte att komma ifrån, men ur foderhygienisk synpunkt är det att föredra. Stallgödsel är ju nämligen bajs, vilket innehåller bakterier, och det vill man inte ha i sitt foder. Använder man stallgödsel bör den spridas i god tid innan man ska skörda.
Hållbarhet: Ett av omaken med hösilage jämfört med hö är ju att hållbarheten kan vara ett problem. Ju längre en bal har fått stå och ensilera, desto längre tål den att vara öppen. Så ett litet tips är att köpa lite för mycket foder, så att man har balar kvar över sommaren. Våra balar är så välplastade att de håller sig i flera år. Då kan man börja fodra med hösilaget från förra året tills det blir lite svalare, och det nya fodret dessutom har hunnit ensilera klart!
Kraftfoder: Kraftfoder innehåller ofta spannmål, som i sin tur innehåller mycket stärkelse. För att bryta ner stärkelsen krävs ett visst enzym som heter amylas. Hästar har mycket små mängder av det här enzymet, och kan därför inte bryta ner stora mängder stärkelse. Den osmälta stärkelsen åker vidare ut i tjocktarmen och stör den känsliga tarmfloran. Då ökar risken för bland annat kolik och fång. I stället för att köpa dyra kraftfoder kan man satsa på ett grovfoder med ett högre energiinnehåll, eller helt enkelt ge en större grovfodergiva. Vi jobbar ständigt med att försöka producera ett grovfoder som förutom god hygien och bra näringsvärden har rätt nivåer av mikro- och makromineraler. Målet är att din häst ska klara sig enbart på grovfoder!
Mer information om hästens utfodring hittar man hos Statens Lantbruksuniversitet SLU. En enkel sammanfattning hittar du HÄR